Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Skeppsholmen i Bäcksvadet

Topografi och vatten - titelsida

Hörneå för 8000 år sedan

Hörneå för 6000 år sedan

Hörneå för 5000 år sedan

Hörneå för 4000 år sedan

Hörneå för 3000 år sedan

Hörneå för 2000 år sedan

Hörneå för 1000 år sedan

Bjennön och Vadet för 500 år sedan

Hamnskär för 500 år sedan

Storhamnen och Blågrundet för 500 år sedan

Strandgården år 1685

Bäcksvadet på 1770-talet

Hamnskär på 1770-talet

Storhamnen på 1770-talet

Hörneå hamnar 1809

Hörneå hamnar på rysk karta 1809

Hörneå hamnar 1902

Hörneå hamnar 1948

Skeppsholmen i Bäcksvadet

Storhamnen år 1808

<<<>>>

Hörneås Fornhistoria

Topografihistoria

Skidspår i bronsåldern

Den glödande stenkulan i Granberget

Christer Engman – om – Sveriges Historia

<<<>>>

Hörneå historia

Hörnefors historia

Konst och Kultur i Hörneåfors

<<<>>>

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Skeppsholmen i Bäcksvadet

Nyårsdagen 2024 tilläras Skeppsholmen i Bäcksvadet. Idag är holmen en kulle i strandkanten. Då - på 1700-talet - anas Skeppsholmens betydelse, en historia av båtbygge som vi återkommer till framledes.

Kartorna i denna artikel är dels Hörneå bys egna kartor för Stor- och Laga Skifte, förvisso extraherade ur Lantmäteriets databas. Referens ges till Lantmäteriet och hur de resonerar kring copyright, se länk där detta beskrivs i en tidigare artikel.

Bild 1. En karta 2023 som analyserats med höjddata. Ön till höger är Bjennön (Björnön) och fastlandet åt väster är byn Vadet utmed Riks-13 mellan Hörnefors och Norrbyn. Bilden simulerar havsnivån runt år 1700.

Vid början av 1700-talet var havsnivån ungefär 3 meter högre än idag. Ur detta fås bild 1 där Skeppsholmen avtecknar sig. Den röda linjen beskriver landskapsgränsen mellan Ångermanland till vänster och Västerbotten till höger. Den röda punkten på södra spetsen av Bjennön är Klockstenen. Gränsen drogs från Klockstenen norrut över Skeppsholmen. Mer om detta kan läsas i den intressanta boken i samma ämne, av Gudrun och Staffan Norstedt.

Bild 2. Geometrisk Afmätning oppå Hörne Byes Egor uthi Wästerbottns Läns Södre Contract och Uhmeå Sockn ???? belägne äre ????…???? Hafssiön och Landsvägen A?ngefält 3¼ a 3¾ ???? ifrån Uhmeå Stadg. Afmätte 1706 Af ? Häggström.

Kartan i bild 2 är från 1706. Norr är åt vänster, och vrider man kartan 90 grader medsols fås en ganska bra överensstämmelser med bild 1. I bild 2 är Skeppsholmen namngiven som "Skieppahälla". Man noterar även landskapsgränsen från södra spetsen av Bjennön (Biän öhn) norrut tvärs över Skeppsholmen. Klockstenen markerades "Klåcksteen Råå", där Råå betyder gräns.

Bild 3. CARTA som utvisar Siöstranden i Wästerbotn och der invid belägne Holmar och Skiär i största hast förfärdigat vid Kong. Landtmateri Contor?ret efter Hans Kongl. Maij:ts ankomne Nådigaste Orders af den 19 Maij 1736, til nödig underrättelse för ankomne Herrar Mathematici ifrån Franckrike. (Maj synes vara stavat "May" med prickar över "y" likt ett tyskt ü. Alternativt är stavningen "Maii").

Kartan i bild 3 är från 1736 - "i största hast förfärdigat". Uppenbart har man inte fått med alla öar och skär. Däremot har man markerat "Skieppasholmen", dvs Skeppsholmen över vilken landskapsgränsen går. Bjennön och Klocksten är bortrationaliserat.

Att kartan tillkom för "Herrar Mathematici ifrån Franckrike" är intressant. Möjligen avses det dåtida intresset för jordklotets form, med tillplattade poler. Detta leder tankarna mot Pierre de Maupertuis som genomförde mätningar i norden år 1736/1737. Det skrevs även en reseskildring Journal från en resa i Norden 1736–1737.

Bild 3 visar bara den södra delen, där kartan startar i "Engersiön" och "Skieppasholmen" och slutar i "Kiemi" på dagens finska sida - då Sveriges östra rikshalva. Kanske funderade Pierre de Maupertuis på "Skieppasholmen", men om han kommit dit hade han inte känt igen sig i avsaknad av diverse andra öar, bland annat Biennön.

Bild 4. Charta öfwer Råsträngen Omkring Hörneå och Bäcks samfälta Utmark uti Wästerbottns Första Fögderie och Umeå Sochn. Affattad och Upgången åren 1772 och 1775 af Underteknade.

Kartan i bild 4 är från 1772/1775 och avser deputationen som hade till uppgift att fastställa och märka ut gränsen mellan Ångermanland och Västerbotten. Om detta kan läsas mer i boken av Gudrun och Staffan Norstedt.

Skeppsholmen är utritad som referenspunkt "3" och tycks tillhöra Bäcks by och inte Norrbyn. By och sockengräns passerar på holmens västra sida, medan landskapsgränsen går dock tvärs över Skeppsholmen såsom i bilder 2 och 3. Båda gränslinjer sammanstrålar vid Klocksten på Bjennöns (Biönön) södra spets (markering N:4).

På vardera sidan av holmen ligger vattnet "Bredvadet" respektive "Bäcksvadet". "Bredvadet" kommer grundas upp och bli ängsmark med namnet "Vadet", som en del av Norrbyns utmarker. Vid 1900-talets början dras dessutom Riks-13 över vadets västra strand.

Bild 5. Charta öfver HÖRNE och BÄCK BYARS SAMFÄLTA SKOG Uti Westerbottns Höfdingedöme Södra Härad, Första Fögderiet och Umeå Sockn Afmätt och till Afvitting beredd uti Junii Månad År 1784 af Andmagn (Anders Magnus) Strinnholm.

Kartan i bild 5 från 1784 och synes vara en förberedande karta inför Stor-Skifte. Landskapsgräns och socken/by-gräns verkar båda passera rakt över Skeppsholmen (Skepsholmen), vilket skiljer från kartan på 1770-talet (bild 4). Ännu är Skeppsholmen en holme/ö.

Bild 6. Charta öfwer HÖRNE & BÄCK BYARS EGOR uti Umeå Sockn af Westerbottns Län. Uprättad til Storskiftes Delning Åren 1807 och 1808 af And.Magn Strinnholm. (Anders Magnus Strinnholm, läs mer om hans historia i en tidigare artikel)

Kartan i bild 6 från 1807/1808 avser Stor-Skifte. Av intresse ses att socken/by-gräns och landskapsgräns åter skiljer sig åt. Båda sammanstrålar i Klocksten på Bjennöns södra spets. Man noterar även att sydspetsen av ön har grundats upp från då Klocksten valdes som gränsmarkering i södra strandkanten.

Skeppsholmen är nu del av fastlandet. Av stort intresse noteras att Norrbyns bönder annekterat det uppgrundade sundet norr om holmen. I kartan anges: "Äng under Norrbyn uti Nordmalings Socken". Gränser anger i övrigt: "Norrbyns i Nordmalings socken område vidtager", således med reservation för denna äng (i bild 6 markerat "Norrby åker").

Ängen med namn "Rappelängsriset" nord-väst om Bäcksvadet antyder att ängarna inte var så lätta att handskas med. Ordet "rappel" är dialektalt för "skräp".

Bild 7. Lantmäteriets karta 2023 med syntes av höjddata.

I bild 7 ses den nuvarande kartbilden med skugga av topografi. Den före detta Skeppsholmen avtecknar sig tydligt som höjdskugga. I Lantmäteriets karta har man rationaliserat bort landskapsgränsen då dessa tappat i betydelse till förmån för länsgränser. Gränsen som är markerad i bild 7 är ägo-gräns, mellan Bäcken skog och Norrby skog. Det är tydligt att denna gräns följer den linje som stakades ut i Stor-Skiftet 1807/1808. Däremot synes Norrbyn bönder förlorat ängarna norr om Skeppsholmen.

I en kommande artikel kommer vi studera Skeppsholmens möjliga användning. Dessutom kommer vi göra ett återhopp till Storhamnen i den östra delen av byarna Bäck och Hörnes kustlinje - 1808.

Gott Nytt År // Gunnar Engström, 2024-01-01

Besökare

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se